Det här månaden vill jag lyfta fram ämnet metabolisk hälsa, eftersom jag har sett dess betydelse i mitt arbete. Nyligen hade jag ett samtal med en patient som fick mig att tänka extra på detta. Han var en ung elitishockeyspelare på väg till utlandet, orolig för hur jetlag skulle påverka hans prestation. Han frågade om kosttillskott, och som vanligt rekommenderade jag magnesium och melatonin för att reglera sömnen. Vi har tidigare diskuterat sömnens viktighet för återhämtning, och för den som önskar en påminnelse finns det mer information på min blogg.
Trots att han var en ung idrottare med liten erfarenhet av kosttillskott, ledde vårt samtal in på hur han genom kost och näring kunde förbättra sin prestanda och hälsa. Han använde inga tillskott och även om hans kost var bra, var hans sömnkvalitet långt ifrån optimal även utan jetlagens inverkan.
Detta samtalsämne leder oss in på en viktig frågeställning: Hur många av våra patienter lider av kronisk smärta och hur många har underliggande tillstånd som sköldkörtelsjukdomar, högt blodtryck, metaboliskt syndrom, insulinresistens, diabetes eller hjärt-kärlsjukdomar? Dessa tillstånd har visat sig ha kopplingar till kronisk smärta och kan öka risken för att utveckla sådana problem.
Metabolisk hälsa påverkar starkt patienters upplevelse av smärta, något som ofta underskattas. Även högpresterande idrottare som inte lider av dessa tillstånd väljer att komplettera sin kost för bättre återhämtning och mindre problem med kronisk smärta. Fysisk träning förbättrar glukosmetabolism och insulinresistens, vilket är fördelaktigt även för icke-idrottare.
I Sverige är det rekommenderat att över 800.000 av alla vuxna tar medicin mot högt kolesterol, och ungefär 2% bör ta medicin mot högt blodtryck. Insulinresistens och metaboliskt syndrom tros påverka cirka 1% av vuxna svenskar, vilket speglar en stor del av befolkningen vi möter i vården eller har potential att hjälpa. Detta representerar en stor befolkningsgrupp som vi kommer att behandla, eller om inte, kan vi hjälpa!
Några tillskott jag rekommenderar till de flesta av mina patienter inkluderar vitamin D, omega 3-fettsyror (EPA och DHA), zink och magnesium. Rekommendationen att inkludera detta i kosten är grundad på deras omfattande hälsofördelar, speciellt för individer som är aktiva eller har höga prestandakrav, såsom idrottare. Dessa näringsämnen spelar kritiska roller i kroppens funktion och kan direkt påverka både fysisk och mental prestanda samt återhämtning.
Vitamin D är avgörande för benhälsa genom sitt bidrag till kalciumabsorptionen i kroppen. Det har också visat sig ha en positiv effekt på muskelfunktion och immunsystemet, vilket är viktigt för idrottare som utsätter sina kroppar för extrem stress och vill minimera sjukdagar.
Omega 3-fettsyror (EPA och DHA) är kända för sina antiinflammatoriska egenskaper, vilket kan hjälpa till att minska återhämtningstiden och smärta associerad med intensiv träning. Dessutom bidrar de till hjärthälsan och kan förbättra kognitiva funktioner, vilket är fördelaktigt för strategiskt tänkande och mental skärpa under tävlingar.
Zink spelar en viktig roll i immunsystemets funktion, proteinsyntes och sårläkning. Det är avgörande för idrottare som behöver hålla sig friska och säkerställa att deras kroppar kan återhämta sig och reparera sig själva effektivt.
Magnesium är viktigt för energiproduktion, muskelkontraktion, nervsignalering och kan hjälpa till att minska trötthet och muskelkramp. Att bibehålla tillräckliga magnesiumnivåer är essentiellt för optimal fysisk prestanda och återhämtning.
Genom att inkludera dessa näringsämnen i kosten kan idrottare och aktiva individer inte bara förbättra sin prestanda och återhämtning utan också stödja sin övergripande hälsa, vilket minskar risken för skador och sjukdomar.
Om du har svårigheter med att uppnå resultat för en specifik patient, föreslår jag att du tar en noggrann historik av deras metaboliska och övergripande hälsa. Det är möjligt att något underliggande problem kan begränsa din framgång.
